Skip to content
Flera nya ansikten skymtades till vilket bidrog till gott umgänge och mycket intressanta konversationer under hela dagen.
Lindberg höll ett föredrag han turnerat runt med i flera nästen under våren och nu hade det viktiga föredraget om den nationalsocialistiska kampen då och nu kommit till Näste 3. Han jämförde Motståndsrörelsens aktivister med NSDAPS Sturmabteilung. På många sätt är deras kamp och vår av kamp idag mycket liknande, det är samma fiender, liknande utmaningar och lika viktig för de europeiska folkens överlevnad berättade han.
Lindberg lade mycket fokus på hjältemartyren Horst Wessel, en ledande aktivist inom SA. Horst Wessel föddes 1907 och hade alla möjligheter och färdigheter för att kunna få en lyckad karriär och ett enkelt liv, men valde istället kampens viktiga väg. Detta trots att det på många sätt inte gynnade honom personligen utan slutade med att han offrade sitt liv för det han trodde på och för den större saken.
Om du som läser detta är mer
Trots en något minskad aktivitetsnivå från året innan ser man att nästet fick en hel del gjort när man sammanfattar. Då utelämnas i denna artikel ändå basaktivism samt de större rikstäckande aktiviteter som nästet självklart hade sina aktivister på plats för.
Sociala evenemang
Nästet anordnade fem evenemang som var öppna för icke anslutna. Den 20 april hade vi en födelsedagsfest, för att knappt två månader senare fira nationaldagen. I slutet av sommaren ordnades en kräftskiva där man också kunde lyssna på ett föredrag av Pär Öberg från riksledningen. Han talade om vikten av självkänsla. På hösten blev det sedan en skördefest, där alla deltagare tog med sig mat eller fika till ett knytkalas. Året avslutades i god ordning med ett traditionellt julbord.
Födelsedagsfirande 20 april.
Andra aktiviteter
Nästet genomförde också några större interna aktiviteter. Året började med en vandring i skogen, där man tränade på baskunskaper i vildmarken. Detta följdes också upp med en art
Ute på den skånska landsbygden spenderade medlemmar och sympatisörer med familjer en eftermiddag tillsammans, då det anordnades ett föredrag av Pär Öberg från Nordiska motståndsrörelsens riksledning. Temat för föredraget var självkänsla. Efter föredraget hade man en kräftskiva.
Pär Öberg började sitt föredrag med att göra en distinktion mellan självkänsla och självförtroende. Självförtroende relaterar till saker man gör, att man vet att man är duktig på en viss sak. Självkänsla handlar om hur man känner för sig själv. Man kan exempelvis ha en känsla av att man ”egentligen” är en bluff. För en person med låg självkänsla är ett typiskt beteende att man har ett starkt bekräftelsebehov. Som Öberg uttryckte det, så kan man vara ett ”läckande såll” för komplimanger. Det hjälper inte hur mycket man får höra att man är bra, det sätter sig inte. Detta beteende ser man ofta på internet, många låter ett sådant bekräftelsebehov komma till uttryck där, vanligen genom en ständig jakt på ”likes”.
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten.
Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen.
2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
Simon Lindberg, vill du börja med att göra en kort presentation av dig själv ?
Jag är en fyrabarnspappa boendes i Grängesberg i Ludvika kommun. Jag har varit engagerad i den nationella kampen i hela mitt vuxna liv samt i större delen av mina tonår. Sedan år 2015 är jag ledare för Nordiska motståndsrörelsen.
Nordiska motståndsrörelsen ställer i år upp i riksdagsval samt i val till kommunfullmäktige i fyra kommuner. Vilka val kandiderar du i?
Jag ställer inte upp i någon kommun utan endast i riksdagsvalet. Där är jag Nordiska motståndsrörelsens förstanamn.
Vilka är Motståndsrörelsens kärnfrågor i valet?
Våra viktigaste frågor i höstens val är den ständigt aktuella, och med tiden till och med ännu mer alarmerande frågan, om invandring och repatriering, den närmast lika allvarliga frågan om miljö och natur, samt den i samband med Covid 19 och Ukraina-kriget extremt aktualiserade frågan om självständighet.
Invandringen av rasfrämlingar måste stoppas och en omfattande hemsk
Månadens bästa aktioner:
Blixtdemonstration i centrala Lysekil.
Länge leve Nordiska motståndsrörelsen – 25 år av revolutionär kamp firades.
Näste 7 på motormässa i Jönköping.
Månadens ”shoutout”:
Den gamla soldat som hade födelsedag under månaden och som ännu idag inspirerar oss till kamp.
Horst Wessel som dels omnämndes som inspiration i en mycket läsvärd artikel under månaden och dels figurerar huvudperson i Simon Lindbergs föredrag som under månaden hölls i Näste 2 och tidigare hållits i Näste 5.
Den nationalsocialistiske gatukämpen Gösta Hallberg-Cuula som föll på fronten som Finlandsfrivillig och hedrades på sin dödsdag den 14 april av aktivister i Näste 1.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Polisfordon lämnat i Motståndsrörelsens besittning i Jönköping.
Månadens nyheter:
Motståndsrörelsens första politiska motion tagen i bruk.
Pär Öberg 1 maj-trollade Sveriges Radio P4.
Månadens läsning:
Dåden i livet blir andens slutgilti
Nu när ytterligare ett år gått till ända har jag traditionsenligt lagt ganska många timmar på att gå igenom alla Motståndsrörelsens aktiviteter under året, sammanställa statistik och dra slutsatser. Precis som 2020 var 2021 kantat av oproportionerliga Covid 19-restriktioner som åtminstone stundvis satt sin prägel på delar av verksamheten.
2021 har också varit ett år som kommer se ganska annorlunda ut i denna rapport då vi i ganska hög grad frångått basaktivismen, alltså flygblad i brevlådor och klistermärkesuppsättningar och dylikt, för att istället lägga ännu mer tid och energi på att genomföra riktigt, riktigt bra, genomtänkta och välplanerade aktioner. Vi har med det sagt inte, och kommer inte heller överge denna del av verksamheten helt och hållet då det trots allt är ett enkelt sätt att kunna få alla medlemmar att bidra med något till kampen, men vi har de senaste åren mer och mer ändrat fokus och det syns på siffrorna från 2021.
En annan sak som märks av om man känner till
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
Kamparbetet började redan natten till den 20:e då personer från både kampavdelningen och medlemsavdelningen begav sig ut för att affischera, spraya elskåp och sätta upp banderoller i Skåne och Blekinge.
På lördagen begav sig medlemsgruppen till Höörs kommun för en friluftsaktivitet. Platsen vald för den här gången var Dagstorpssjön. Gruppen stannade på en av rastplatserna för att äta och dricka. Efter måltiden tränades de som inte var tillräckligt bra på att göra upp eld av de som kunde. Försiktighetsåtgärder togs för att inte börja en skogsbrand, d.v.s. en motsatt filosofi jämfört med rasfrämlingsmarodörerna.
Kampgruppen åkte under lördagen till Stortorget i centrala Helsingborg. Där hölls ett kort tal för helsingborgarna där talaren varnade om stadens ökande förfall. Talarens uppfattning om de rådande förhållandena i staden blev stärkt då två personer blev ihjälskjutna samma dag bara några kilometer från där han höll tal.
Förutom flygbladsutdelning där EU-valet och Nordiska motstånds
